avanos MIC-KEY Mode D'emploi page 70

AVANOS* MIC-KEY * jejunalsond (J-sond i lågprofil)
• s v
Förlängningsset med ENFit®-kopplingar
1-B
1-A
Figure 1
Figure 2
Figure 3
70
Bruksanvisning
Rx Only: Endast på förskrivning av läkare: Enligt amerikansk federal lag får
denna produkt endast säljas av eller på ordination av läkare.
Beskrivning
AVANOS* MIC-KEY* jejunalsond i lågprofil möjliggör näringstillförsel i distala
duodenum eller proximala jejunum.
Indikationer
AVANOS* MIC-KEY* jejunalsond i lågprofil är indicerad för användning till
patienter som inte kan absorbera tillräckligt med näring via ventrikeln, som
har intestinala motilitetsstörningar, obstruerat utflöde från ventrikeln, uttalad
gastroesofageal reflux, som löper risk för aspirering och som genomgått
esofagektomi eller gastrektomi.
Kontraindikationer
Kontraindikationer för inläggning av en jejunalsond utgörs bl.a. av ascites,
koloninterposition, portahypertension, peritonit och morbid obesitas.
Varning
Denna medicinska produkt får ej återanvändas, rengöras för
återanvändning eller resteriliseras. Återanvändning, rengöring
för återanvändning eller resterilisering kan 1) påverka kända
biokompatibilitetsegenskaper negativt, 2) äventyra produktens
strukturella integritet, 3) medföra att produkten inte fungerar såsom
avsett, eller 4) skapa risk för kontaminering och smittöverföring,
vilket kan orsaka patientskada, sjukdom eller dödsfall.
Komplikationer
Följande komplikationer kan uppstå i samband med alla transgastriska
jejunalsonder:
• Nedbrytning av huden
• Infektion
• Hypergranulation
• Ventrikel- eller duodenalulcus
• Intraperitonealt läckage
• Trycknekros
• Perforering
• Tarminvagination
OBS! Kontrollera att förpackningen är hel. Produkten får ej användas om
förpackningen är skadad eller den sterila barriären bruten.
OBS! Perforeringsrisken kan vara större för patienter som väger <10kg.
Placering
AVANOS* MIC-KEY* jejunalsond i lågprofil kan läggas in perkutant under
vägledning med röntgengenomlysning eller ultraljud, eller som ersättning för
en existerande sond i en etablerad stomikanal.
OBS! Gastropexi måste utföras för att fixera ventrikeln mot främre
bukväggen, matningssondens ingångsställe måste identifieras och
stomikanalen dilateras och mätas före initial sondinläggning, för att säkerställa
patientens säkerhet och komfort. Sondlängden kan justeras med ett rakblad
eller en skalpell. Säkerställ att den avskurna ytan är jämn och trubbig och
längden tillräcklig för att 10–15 cm skall kunna läggas in bortom treitz
ligament.
OBS! Använd inte matningssondens retentionsballong för att åstadkomma
"gastropexi". Ballongen kan brista så att den inte längre kan hålla fast
ventrikeln mot främre bukväggen.
Förberedelse av sonden
1. Välj ut en MIC-KEY* jejunalsond av lämplig storlek, ta ut den ur
förpackningen och inspektera den med avseende på skador.
2. Använd 6 mL-sprutan med luerkona som medföljer i satsen till att blåsa
upp ballongen med 5 mL sterilt eller destillerat vatten via ballongporten
(fig 1-A).
3-A
3. Ta bort sprutan och kontrollera att ballongen är hel genom att klämma
varligt på den och se att den inte läcker. Inspektera ballongen och se
efter att den är symmetrisk. Ballongen kan göras symmetrisk genom att
man varligt rullar den mellan fingrarna. För åter in sprutan och sug ut allt
vatten ur ballongen.
4. Använd en 6 mL spruta med luerkona och spola vatten genom den jejunala
porten (fig 1-B) för att bekräfta att sonden är öppen.
5. Smörj sondens distala ände med ett vattenlösligt smörjmedel. Använd inte
mineralolja eller vaselin.
6. Smörj det jejunala lumen frikostigt med ett vattenlösligt smörjmedel.
Använd inte mineralolja eller vaselin.
7. För in introducerkanylen (fig 2) i jejunalporten tills fattningen är i kontakt
med jejunalsondens matningsport och introducerkanylen är tydligt synlig
i sonden. Introducerkanylen öppnar envägsventilen och skyddar den från
att skadas av ledaren.
Förslag till förfarande för radiologisk inläggning
1. Lägg patienten på rygg.
2. Utför hudrengöring och sedera patienten i enlighet med sjukhusets rutiner.
3. Säkerställ att vänster leverlob inte ligger över fundus eller corpus ventriculi.
4. Identifiera mediala leverkanten med hjälp av CT eller ultraljud.
5. Glukagon 0,5 – 1,0 mg intravenöst kan ges för att reducera ventrikelns
peristaltik.
OBS! Se glukagonets bruksanvisning för uppgift om intravenös
injektionshastighet samt rekommendationer för användning till patienter
som tar INSULIN.
6. Blås upp ventrikeln med luft via en nasogastrisk sond, vanligen med
500 – 1000 mL eller tills adekvat distension uppnåtts. Det är ofta
nödvändigt att fortsätta uppblåsningen med luft under ingreppet, särskilt
vid nålpunktionen och dilatationen av kanalen, för att hålla ventrikeln
uppblåst så att ventrikelväggen ligger an mot främre bukväggen.
7. Välj ett ingångsställe för katetern i vänster subkostalområde, helst i det
laterala området eller lateralt om m. rectus abdominis (OBS! A. epigastrica
superior löper längs rektusmuskelns mediala aspekt) och direkt över corpus
ventriculi, mot curvatura major. Välj under röntgengenomlysning ut en
plats som tillåter en så rakt vertikal nålbana som möjligt. Erhåll en lateral
korstabellvy innan gastrostomin läggs, när det kan misstänkas att en del av
kolon eller tunntarmen befinner sig anteriort om ventrikeln.
OBS! Kontrast kan ges peroralt eller via nasogastrisk sond kvällen före
ingreppet, eller via lavemang före placeringen, för att synliggöra colon
transversum.
8. Utför hudrengöring och drapering enligt sjukhusets föreskrifter.
Anläggning av gastropexi
OBS! Det rekommenderas att utföra en gastropexi i tre punkter, i en
triangelkonfiguration, så att fastgöring av ventrikelväggen mot främre
bukväggen säkerställs.
1. Märk huden vid det valda sondingångsstället. Definiera
gastropeximönstret genom att göra tre hudmarkeringar på lika avstånd
från sondingångsstället och i en triangelkonfiguration.
Varning! Se till att avståndet mellan ingångsstället och
gastropexin är tillräckligt för att förhindra interferens mellan
T-fästet och den uppblåsta ballongen.
2. Lokalisera punktionsställena och lägg lokalanestesi i huden och
peritoneum med användning av 1 % lidokain.
3. Sätt in det första T-fästet och bekräfta att läget är intragastriskt. Upprepa
förfarandet tills alla tre T-fästena har satts in i triangelns hörn.
4. Fäst ventrikeln mot främre bukväggen och avsluta ingreppet.
Anläggning av stomikanal
1. Anlägg stomikanalen med ventrikeln fortfarande luftfylld och liggande an
mot bukväggen. Identifiera punktionsstället mitt i gastropeximönstret.
Bekräfta med genomlysning att platsen är belägen över distala delen av
corpus ventriculi, nedanför revbensbågen och ovanför colon transversum.
OBS! Undvik arteria epigastrica, som löper vid övergången mellan
rektusmuskelns mediala två-tredjedelar och laterala tredjedel.
Varning! Undvik noga att föra in punktionsnålen för djupt, så
att punktion av ventrikelns bakre vägg, pankreas, vänster njure,
aorta och mjälten undviks.
2. Bedöva punktionsstället med en lokalinjektion av 1 % lidokain ned till
peritonealytan (avståndet från huden till främre ventrikelväggen är
vanligen 4–5 cm).
3. För in en 0,038 tums-kompatibel introducernål mitt i gastropeximönstret
och in i ventrikellumen, i riktning mot pylorus.
OBS! Bästa införingsvinkel är en vinkel på 45 grader mot hudytan.
4. Använd genomlysning för att bekräfta korrekt nålläge. För att ytterligare
underlätta verifiering kan en vattenfylld spruta anslutas till nålfattningen
och luft aspireras från ventrikellumen.
OBS! Kontrast kan injiceras när man ser att luft aspireras, för visualisering av
slemhinnevecken i ventrikeln och bekräftelse av läget.
5. För in en ledare, max 0,038 tum, genom nålen och lägg den i en slynga i
fundus ventrikuli. Bekräfta läget.
6. Avlägsna introducernålen under det att ledaren lämnas kvar på plats, och
kassera nålen enligt sjukhusets föreskrifter.
7. För in en 0,038 tums-kompatibel, flexibel kateter över ledaren och
manipulera in ledaren under genomlysning till antrum ventriculi.
8. För in ledaren och den flexibla katetern tills kateterspetsen är i pylorus.
9. Passera pylorus och för ledaren och katetern vidare in i duodenum och
10–15 cm bortom Treitz ligament.
10. Avlägsna katetern men lämna kvar ledaren på plats.
Dilatation
1. Använd ett skalpellblad nr. 11 till att lägga en liten hudincision bredvid
ledaren, ned genom den subkutana vävnaden och bukmuskulaturens
fascia. Kassera skalpellbladet i enlighet med sjukhusets rutiner efter utförd
incision.
2. För in en dilatator över ledaren och dilatera stomikanalen till önskad
storlek.
3. Avlägsna dilatatorn över ledaren men lämna kvar ledaren på plats.
4. Mät stomins längd med hjälp av AVANOS* stomimätare.
Mätning av stomilängden