REMS SSG 110/45 Notice D'utilisation page 25

swe
1.4. Dimensioner:
L
B
H
1.5. Vikt:
Enhet
Hållare
1.6. Buller:
Ljudnivå
1.7. Vibrationer
Tids- och frekvensvägd
accelerationsvivå
2. Igångsättning
2.1. Elektrisk anslutning
Ändsvetsapparaten måste anslutas till ett jordat uttag. Innan anslutning,
se till att uttaget har rätt spänning.
2.2. Ändsvetsapparatens hållare
Apparaten levereras med en hållare (1) se figur 1. Detta används som
ett stöd under svetsning eller som en hållare när man ställer apparaten
åt sidan. Som tillbehör finns en bänkhållare (figur 2) som kan användas
för att fästa apparaten i horisontell eller vertikal riktning.
Observera!
När apparaten är varm, håll endast i handtaget (3). Rör inte värmele-
mentet (4) eller metalldelarna mellan handtaget (3) och värmelementet
(4), då detta kan orsaka brännskador.
Ett skyddsfodral finns för att skydda värmeelementet under transport.
Detta måste alltid plockas bort innan apparaten kopplas in, och får endast
sättas på efter att apparaten svalnat. Om detta ej följs kommer fodralet
att förstöras och apparaten skadas.
2.3. Elektrisk termostat
Enligt DIN 15960 och DVS 2208, del 1, skall temperaturen kunna justeras
i fina steg. För att försäkra att apparaterna håller en jämn temperatur är
de utrustade med termostater. DVS 2208, del 1, specificerar en maximal
temperaturdifferens på 3°C mellan den inställda temperaturen och den
verkliga temperaturen. Denna noggrannhet kan endast uppnås med ett
elektrisk termostat. På grund av detta kan apparater med en fast tem-
peratur eller med mekaniska termostater ej användas för svetsning enligt
DVS 2207.
Temperaturen kan justeras på alla REMS Ändsvetsapparater.
REMS SSG 180 EE: Justerbar temperatur (E), elektrisk termostat (E).
Inställd temperatur hålls inom ±1°C dvs med en inställd temp. på 210°C
(svetstemp. för PE) så kommer temperaturen att variera inom 209°C
och 211°C.
2.4. Förvärmning av ändsvetsapparaten
Så fort apparaten kopplas in börjar den värmas upp. Den röda nätlampan
(5) och den gröna temperaturlampan (6) börjar lysa. Det tar ca 10 min.
för apparaten att bli varm. När den inställda temperaturen uppnåtts slår
termostaten av strömmen till värmeelementet. Den röda nätlampan
fortsätter att lysa. Om apparaten har elektrisk termostat (EE) kommer
den gröna lampan att blinka för att indikera termostatens på- och avslag.
Efter 10 minuters ytterligare väntetid (DVS 2207, del 1) kan svetsarbetet
påbörjas.
2.5. Val av korrekt svetstemperatur
Värmelementet är förinställt för den generella svetstemperaturen för PE-
HD rör (210°C). Beroende på rörets diameter och väggtjocklek, kan det
bli nödvändigt att justera denna temperatur. I så fall skall rörtillverkarens
rekommendationer följas. Fig. 3 visar en kurva som kan användas som
riktlinje för temperaturen beroende på rörens väggtjocklek. Principiellt
så gäller högre temperatur för tunna väggar och lägre temperatur för
tjock väggar (DVS 2207, del 1). Dessutom kan klimatet (vinter/sommar)
göra det nödvändigt att justera temperaturen. Det är därför lämpligt att
kontrollera värmeelementets temperatur med en yt-termometer. Om det
är nödvändigt, kan temperaturen justeras med temperaturjusterings-
370 mm 410 mm 440 mm 550 mm
140 mm 145 mm 200 mm 300 mm
130 mm 50 mm 50 mm
1,6 kg 1,7 kg 2,5 kg
0,4 kg 0,4 kg 0,4 kg
70 dB(A) 70 dB(A) 70 dB(A) 70 dB(A)
2,5 m/s 2 2,5 m/s 2 2,5 m/s 2
skruven (7). Om detta görs, skall man vänta 10 minuter tills rätt tempe-
ratur har uppnåtts.
50 mm
3. Användning
3.1. Beskrivning av arbetsgången
Ändsvetsprincipen är att kontaktytorna på de två rören passas samman
5,5 kg
under tryck på varsin sida av värmeelementet, upphettas under lägre
0,6 kg
tryck till rätt temperatur, och är svetsas sedan samman under tryck efter
att värmelementet plockats bort (fig 4).
3.2. Förberedelser
Om apparaten skall användas utomhus, måste man se till att svets-
ningen inte påverkas av väderförhållandena. I regn eller starkt solsken
skall arbetsplatsen täckas. För att förhindra avkylning av rörändarna
2,5 m/s 2
måste man skärma av platsen mot drag och blåst. Icke runda rör måste
justeras innan svetsning kan ske. Endast rör av samma material och
väggtjocklek kan svetsas ihop.
3.3. Förberedelser av rörändar
Innan svetsningen måste rörändarna skäras vinkelrätt och jämnt. Detta
görs med en REMS RAS röravskärare (se 1.1). Om nödvändigt, kan
ändarna rengöras med kniv eller skrapa. Springan mellan de parallella
svetsytorna får inte överstiga måttet i fig.5, annars kommer utbuktningen
på rörets utsida att överstiga 10% av väggtjockleken. Svetsytorna skall
efter förberedelserna inte röras innan svetsningen sker.
3.4. De olika stegen i ändsvetsprocessen
I svetsprocessen upphettas svetsytorna till svetstemperatur av värm-
elementet, och sammanfogas därefter under tryck efter att värmeele-
mentet avlägsnats. Före varje svets, bör värmeelementet temperatur
kontrolleras. Om nödvändigt kan man justera temperaturen enligt 2.5.
Före varje svets bör man också rengöra värmeelementet med papper/trasa
och tvättsprit/industrisprit. Man bör också kontrollera att beläggningen
på värmeelementet inte är skadad.
Processens olika steg visas i fig. 6.
3.4.1. Anpassning
Under anpassningen pressas rörändarna mot värmeelementet så att en
utbuktning uppstår på rören. Under denna anpassning skall ett tryck på
2
0,15 N/mm appliceras för PE (DVS 2207, del 1).
Beroende på rörets diameter och väggtjocklek, måste man beräkna rätt
kraft för att uppnå 0,15 Nmm
produkten av trycket p och rörändans area A (F=p·A), dvs ju större area
desto högre tryck. Tex ett rör med 110 mm diameter och PN 3,2 (s=3,5mm)
har en area på 1170 mm
2
N/mm ·1170 mm
darna skall tryckas samman med. Om rör med större diameter skall
svetsas, måste en lämplig apparat väljas.
Anpassningen är färdig då en utbuktning med den höjd som visas i fig.
8, kolumn 2, har uppstått runt hela rörets diameter.
3.4.2. Uppvärmning
För uppvärmning skall trycket minskas till nästan noll. Uppvärmningst-
iden ges i fig. 8, kolumn 3. Under uppvärmningen sprids värmen i svet-
sytorna och ökar den till den nödvändiga svetstemperaturen.
3.4.3. Omställning
Efter uppvärmningen skall rörändarna tas bort från värmeelementet,
vilket dras bort utan att vidröra rörändarna. Dessa förs omedelbart nära
varandra utan att de rör varandra. Den tillåtna tiden för detta ges i fig 8,
kolumn 4. Om tiden överskrids hinner rörändarna svalna och man får
en undermålig svets.
3.4.4. Svetsning
Rörändarna måste föras samman ytterst långsamt. Trycket skall sakta
ökas till 0,15 N/mm
8, kolumn 5). Det nödvändiga trycket skall tas från fig. 7. Efter att svetsen
är klar skall en jämn utbuktning synas runt bägge rörändarna. Utbukt-
ningens form ger en indikation på svetsen jämnhet. Dimensionen K på
utbuktningen (fig. 9) måste alltid vara större än 0, dvs den måste bukta
ut runt hela rörets diameter.
2 på rörändarna. Trycket F är beräknat som
2
och kräver ett anpassningstryck på F=0,15
2
= 175 N. Tabellen i fig 7 visar trycket med som rörän-
2 och måste hållas under avsvalningsperioden (fig.
swe