Würth MIG 180-5S Mode D'emploi Original page 153

Riktning och hastighet. För en solid svetssträng krävs
att svetsbrännaren rörs stadigt och med rätt hastighet
utefter svetsfogen. Om brännaren rörs för snabbt, för
sakta eller oregelbundet förhindras ordentlig fusion
eller så blir strängen knölig och ojämn.
Rörelseriktning är den riktning brännaren rörs
i utefter svetsfogen i relation till smältpoolen.
Brännaren kan antingen TRYCKAS in i smältpoolen
(se fig. G (a) på sidan 9) eller DRAS bort från
smältpoolen (se fig. G (b) på sidan 9). För de flesta
svetsjobb drar du brännaren utefter svetsfogen för att
kunna se smältpoolen bättre.
Rörelsehastighet är den hastighet brännaren
trycks eller dras med utefter svetsfogen. För en viss
värmeinställning innebär högre rörelsehastighet mindre
penetration och lägre och smalare svetssträng. På
motsvarande sätt innebär lägre rörelsehastighet djupare
penetration och högre och bredare svetssträng.
6.2 Svetssträngstyper
I takt med att du blir mer bekant med ditt nya
svetsaggregat och bättre på att göra enkla
svetssträngar kan du börja prova lite olika typer av
svetssträngar.
En RAK STRÄNG skapas när brännaren rörs i en rak
linje medan tråden och munstycket hålls centrerade
över svetsfogen.
(se fig. H (a) på sidan 9)
En ZICKZACKSTRÄNG används när du vill
lägga metall över ett bredare område, vilket
inte skulle vara möjligt med en rak sträng (utan
överföringsoscillering). Den skapas genom att
elektroden rörs från sida till sida med en kort
paus i slutet av varje oscillering medan den rörs
longitudinellt. Det är det bästa sättet att förbättra
svetspenetrationen.
(se fig. H (b) på sidan 9)
6.3 Svetsläge
Horisontalläge är den enklaste av alla svetslägen
och den som används mest. Bäst är om du kan svetsa
i horisontalläge, eftersom det då är lättare att uppnå
bra resultat.
(se fig. I (a) på sidan 9)
Liggande vertikalsvets utförs i stort sett som
horisontalsvets, förutom att vinkeln B (se "HÅLLA
BRÄNNAREN") är sådan att tråden är riktad mer
mot metallen ovanför svetsfogen. Det bidrar till att
hindra smältpoolen från att rinna nedåt samtidigt
som rörelsen är tillräckligt långsam. En bra startpunkt
för vinkeln B är cirka 30 grader NEDÅT från att vara
vinkelrätt mot arbetsstycket.
Vertikalsvets är enklare för många eftersom det
innebär att brännaren dras uppifrån och ned. Det
kan vara svårt att förhindra att smältpoolen rinner
nedåt. Om brännaren trycks nedifrån och upp är det
enklare att ha kontroll på smältpoolen och det tillåter
lägre rörelsehastighet för djupare penetration. Vid
vertikalsvets är vinkeln B (se "HÅLLA BRÄNNAREN")
normalt noll, medan vinkeln A normalt varierar mellan
45 och 60 grader för bättre kontroll på smältpoolen.
(se fig. I (b) på sidan 9)
Underuppsvets är den svåraste svetspositionen.
Vinkeln A (se "HÅLLA BRÄNNAREN") ska hållas på
60 grader. Om den vinkeln bibehålls minskar risken
för att smält metall droppar in i munstycket. Vinkeln B
ska hållas på noll grader så att tråden riktas direkt in
i svetsfogen. Om smältpoolen droppar mycket väljer
du en lägre värmeinställning. En zickzacksträng
fungerar oftast bättre än en rak sträng.
(se fig. I (c) på sidan 9)
6.4 Svetsning i flera pass
Stumsvetsfogar. När du stumsvetsar tjockare
material måste du förbereda de kanter på materialet
som ska fogas samman genom att fasa av kanten på
den ena eller båda de metallstycken som ska fogas
samman. Det gör du genom att skapa en skåra i
formen av ett "V" mellan de två metallstycken som ska
svetsas samman. I de flesta fall måste det till mer än ett
pass eller en sträng i fogen för att täppa till "V"-skåran.
När du lägger mer än en sträng i samma svetsfog
kallas det att svetsa i flera pass.
Fig. J på sidan 9 visar sekvensen för att lägga
strängar i flera pass i en och samma "V"-stumfog.
Obs!
När du använder självskyddande
svetstråd fylld med flussmedel är det mycket
viktigt att du knackar och borstar bort slagg från
varje färdig svetssträng innan nästa pass eftersom
nästa pass i annat fall får dålig kvalitet.
Kälsvetsfogar. De flesta kälsvetsfogar på
medeltjocka till tjocka metaller kräver flera svetspass
för att fogen ska bli stark. Illustrationerna i fig. K på
sidan 9 visar sekvensen för att lägga svetssträngar
i flera pass för en överlappande kälsvets (a) och ett
T-förband med kälsvets (b).
6.5 Punktsvetsning
Det finns tre metoder för punktsvetsning:
Genombränning, hålfyllning och överlappningspunkter.
Respektive metod har sina för- och nackdelar
beroende på den specifika tillämpningen och
personliga preferenser.
153