Allmänna Förberedelseåtgärder - ewimed drainova Instructions

OBS: När det inte kommer mer vätska, eller när vätskan minskar gradvis, kan det hända att det
är stopp i katetern eller dränageslangen. Tryck ihop katetern och dränageslangen lätt, som vid
en mjölkning. Om dränaget inte startar bör dränagepåsen eller ­flaskan bytas ut. Om ett kateter­
stopp inte kan avhjälpas med dessa åtgärder kan man spola med spolslangen.
OBS: drainova® ArgentiC katetern är inte optiskt transparent. Av denna anledning syns inte ett
stopp i katetern.
Håll säkerhetsventilen på katetern ren och munstycket på dränageslangen
sterilt.
Se upp så att de inte kommer i kontakt med osterila föremål för att undvika kontaminering eller neds­
mutsning. Säkerhetsventilen måste desinficeras före varje dränage.
Säkerställ att säkerhetsventilen på katetern och munstycket på dränage-
slangen är ordentligt förbundna med varandra under dränaget. Försiktighets-
åtgärder bör vidtas för att säkerställa att dränageslangen inte utsätts för ryck
eller drag.
Använd steril teknik när munstycket kopplas till säkerhetsventilen och säkerställ att kopplingen
är ordentligt kopplad. Om kopplingen råkar lossna kan det leda till kontaminering. I detta fall ska
säkerhets ventilen desinficeras med en ny spritkompress och dränagematerialet som har lossnat ska
slängas. För att fortsätta dränera vätska måste ett nytt sterilt dränageset användas. För att skydda
kopplingen mot att kopplas loss av misstag kan säkerhetsklämman (art. nr. P1100) användas.
Rengöring / D esinfektion vid kontaminering:
Rengör din hud med vatten och tvål om vätska rinner ut. För ytor används ett lämpligt rengörings­
medel eller desinfektionsmedel.
OBS: Katetern är magnetresonanssäker.
Allmänna förberedelseåtgärder
Dessa anvisningar är en guide, den implanterande läkaren ansvarar för hur ingreppet genomförs.
Implantation av katetern bör göras med lokalanestesi med patienten i sederat tillstånd.
Avbildningsmetoder (t ex ultraljud, färg­doppler, röntgengenomlysning) är åtgärder som bör använ­
das för att bestämma kateterns position så att felpunktion och skador på organ och kärl kan undvikas.
När implantationsstället för katetern väljs spelar patientens anatomi och tillstånd en viktig roll. I ideal­
fall bör kateterns utgångsställe väljas på ett sätt som möjliggör för patienten att komma åt kateterns
säkerhetsventil och att själv genomföra intermittenta dränage och förbandsbyten.
Beroende på patientens anatomi (t ex barn) kan den perforerade delen av katetern individuellt kortas.
Änden kan, t ex med hjälp av en skalpell, skäras av rakt och mellan två öppningar. Var uppmärksam så
att det blir ett så jämnt och bra snitt som möjligt.
sv
79