Anslutning Av Svetskretsen; Tig-Svetsning; Mma-Svetsning; Svetsning: Beskrivning Av Tillvägagångssätt - TIG 250 (DC) Manuel D'instructions

5.4 ANSLUTNING AV SVETSKRETSEN

VIKTIGT! FÖRSÄKRA ER OM ATT SVETSEN ÄR AVSTÄNGD OCH
FRÅNKOPPLAD FRÅN ELNÄTET INNAN NI UTFÖR FÖLJANDE ANSLUTNINGAR.
I tabell (TAB. 1) indikeras de rekommenderade värdena för svetskablarna (i mm
basis av den maximala ström som fördelas av svetsen.

5.4.1 TIG-svetsning

Anslutning av skärbrännaren
- För in den strömledande kabeln i det för detta avsedda snabbfästet (-)/~. Anslut
kopplingsdonet med tre poler (knapp på skärbrännaren) till det för detta avsedda
fästet. Anslut skärbrännarens gasslang till det för detta avsedda anslutningsdonet.
Anslutning av återledarkabel för svetsström
- Kabeln ska anslutas till det stycke som ska svetsas eller till den metallbänk på vilken
stycket ligger, så nära den svetsfog som ska utföras som möjligt.
Kabeln ska anslutas till fästet med symbolen (+) (~ för TIG-maskiner avsedda för
svetsning i AC).
Anslutning till gastuben
- Skruva fast tryckregulatorn på ventilen på gastuben, placera den för detta avsedda
reducerventilen som levereras som tillbehör emellan, när ni använder Argon-gas.
- Anslut slangen för inmatning av gas till reducerventilen och drag åt det medföljande
bandet.
- Lossa på lagret för reglering av tryckregulatorn innan ni öppnar ventilen på
gastuben.
- Öppna gastuben och reglera mängden gas (l/min) i enlighet med de indikativa
värdena i tabellen (TAB. 4). En eventuell justering av gasflödet kan göras under
svetsningen genom att vrida på lagret på tryckregulatorn. Kontrollera att slangar och
anslutningar är täta.
VIKTIGT! Stäng alltid ventilen på gastuben efter arbetets slut.

5.4.2 MMA-SVETSNING

I stort sett alla belagda elektroder ska anslutas till generatorns positiva pol (+); enbart
elektroder med sur beläggning ska anslutas till den negativa polen (-).
Anslutning av svetskabel med elektrodhållartång
På terminalen finns en speciell klämma som används för att låsa fast den nakna delen
av elektroden.
Denna kabel ska anslutas till klämman med symbolen (+).
Anslutning av återledarkabel för svetsström
Denna ska anslutas till svetsstycket eller till den arbetsbänk på vilken stycket är
placerat, så nära den fog man håller på att svetsa som möjligt.
Denna kabel ska anslutas till klämman med symbolen (-).
Rekommendationer:
- Vrid svetskablarnas kopplingsdon ända in i snabbkopplingarna (om sådana finns),
detta för att garantera en perfekt elektrisk kontakt; i annat fall kan det leda till en
överhettning av själva kopplingsdonen, som i sin tur leder till att de blir förstörda
snabbt och att svetsens effektivitet minskar.
- Använd så korta svetskablar som möjligt.
- Undvik att använda metallstrukturer som inte är en del av stycket som bearbetas
som ersättning för återledningskabeln för svetsström; detta skulle kunna sätta
säkerheten på spel och ge upphov till otillfredsställande svetsningsresultat.
6. SVETSNING: BESKRIVNING AV TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
6.1 TIG-SVETSNING
TIG-svetsning är ett tillvägagångssätt som utnyttjar den värme som bildas av den
elektriska båge som tänds, och upprätthålls, mellan en osmältbar elektrod (Tungsten)
och det stycke som ska svetsas. Tungstenselektroden hålls fast av en skärbrännare
som är anpassad för att överföra svetsströmmen till elektroden och skydda densamma
och smältbadet från atmosfärisk oxidering med hjälp av ett flöde inert gas (i normala
fall Argon: Ar 99.5%) som kommer ut ur munstycket av keramik (FIG.G).
För att uppnå ett gott resultat, måste man använda en elektrod av rätt diameter med
rätt ström, se tabell (TAB. 3).
Det nominella värdet för längden på elektrodens utskjutande del från keramikmunstycket
är 2-3 mm, men det kan ökas till 8 mm för svetsning i vinkel.
Svetsningen sker genom att fogens kanter smälter. För tunna material (upp till ca. 1
mm) som förberetts på ett lämpligt sätt behövs inget material för påsvetsning (FIG. H).
För tjockare material måste man använda stavar av lämplig diameter och av samma
sammansättning som basmaterialet, och kanterna som ska svetsas måste förberedas
på ett lämpligt sätt (FIG. I). Styckena bör, för att ge ett gott resultat, vara noggrannt
rengjorda och fria från oxid, olja, fett, lösningsmedel, etc.
6.1.1 HF- och LIFT-tändning
HF-tändning :
Tändningen av den elektriska bågen sker utan kontakt mellan tungstenselektroden
och stycket som ska svetsas, med hjälp av en gnista som framställs av en
högfrekvensanordning. Detta tändningssätt medför varken inneslutning av tungsten
i smältbadet eller förslitning av elektroden, och utgör ett enkelt sätt att starta i alla
olika lägen.
Tillvägagångssätt:
Närma elektrodens spets mot stycket som ska svetsas (2-3 mm) och tryck på knappen
på skärbrännaren. Vänta tills bågen tänds av HF-impulserna, skapa sedan ett
smältbad på stycket med bågen tänd, och arbeta er vidare längs svetsfogen.
Om det skulle vara svårt att tända bågen, trots att ni kontrollerat närvaron av gas
och att HF-urladdningarna är synliga, ska ni inte insistera för länge med att utsätta
elektroden för HF, utan kontrollera i stället om elektrodens yta är hel och hur spetsen
är formad. Vässa den eventuellt med en slipsten. Efter cykelns slut stängs strömmen
av med den sänkningsramp som ställts in.
LIFT-tändning :
Tändningen av den elektriska bågen sker genom att man avlägsnar tungstenselektroden
från det stycke som ska svetsas. Detta tändningssätt ger upphov till mindre elektriska
störningar och minskar inneslutningen av tungsten och förslitningen av elektroden till
minimum.
Tillvägagångssätt:
Tryck elektrodens spets lätt mot stycket. Tryck knappen på skärbrännaren ända in
och lyft elektroden 2-3 mm med något ögonblicks försening, varvid bågen tänds.
Svetsen fördelar till att börja med en ström I
svetsström som ställts in att fördelas. Efter cykelns slut stängs strömmen av med den
sänkningsramp som ställts in.

6.1.2 TIG DC-svetsning

TIG DC-svetsning är lämplig för alla typer av låglegerat och höglegerat kolstål och för
de tunga metallerna koppar, nickel, titan och deras legeringar.
För TIG-svetsning i DC med elektroden ansluten till polen (-) använder man sig i
allmänhet av en elektrod med 2% torium (rött färgat band) eller en elektrod med 2%
cerium (grått färgat band).
Tungstenselektroden måste vässas axiellt mot slipstenen, se FIG. L, spetsen måste
vara perfekt koncentrisk för att undvika att bågen förskjuts. Det är viktigt att slipningen
sker i elektrodens längdriktning. Detta arbetsmoment ska upprepas med jämna
. Efter några ögonblick kommer den
LIFT
mellanrum beroende på användningen och på hur sliten elektroden är, liksom när
elektroden oavsiktligen blivit förorenad, oxiderad eller använd på ett felaktigt sätt. Vid
TIG-svetsning i DC kan svetsen fungera i 2 takter (2T) eller 4 takter (4T).

6.1.3 TIG AC-svetsning

Denna typ av svetsning gör det möjligt att svetsa på metaller som aluminium och
) på magnesium, som bildar en skyddande och isolerande oxid på ytan. Genom att vända
2
om svetsströmmens polaritet kan man "bryta sönder" lagret av oxid på ytan med hjälp
av en teknik som kallas "jonblästring". Spänningen är alternerande positiv (EP) och
negativ (EN) på tungstenselektroden. Under tiden EP avlägsnas oxiden från ytan
("rengörning" eller "betning"), vilket gör det möjligt för ett smältbad att bildas. Under
tiden EN sker en maximal termisk påsvetsning på stycket vilket möjliggör svetsningen.
Möjligheten att variera parametern balance i AC gör det möjligt att minska tiden för
strömmen EP till ett minimum, vilket i sin tur tillåter en snabbare svetsning.
Högre balance-värden tillåter snabbare svetsning, större penetration, en mer
koncentrerad båge, ett smalare smältbad och begränsad upphettning av elektroden.
Lägre värden tillåter en bättre rengörning av stycket. Om man använder ett för lågt
balance-värde, ger detta upphov till att bågen och den desoxiderade delen av stycket
breddas, till att elektroden överhettas och att det följdaktligen bildas en kula på
spetsen, och till att enkelheten att tända bågen och bågens inriktning försämras. Om
man använder för höga balance-värden bildas ett "smutsigt" smältbad med mörka
delar. Tabell (TAB. 4) sammanfattar effekterna av variationen av svetsparametrarna
vid svetsning i AC.
Vid funktionssättet TIG AC kan svetsen fungera i 2 takter (2T) eller i 4 takter (4T).
För övrigt är instruktionerna gällande tillvägagångssättet för svetsning gällande.
I tabell (TAB. 3) indikeras ungefärliga värden för svetsning på aluminium. Den elektrod
som är mest lämplig att använda är en ren tungstenselektrod (grönt färgband).
6.1.4 Tillvägagångssätt
- Ställ in det önskade värdet på svetsströmmen med hjälp av ratten. Under
svetsningen går det att justera in värdet efter det faktiska strömbehovet.
- Tryck in brännarens knapp och kontrollera att gasen flödar som den ska från
brännaren. Reglera om nödvändigt tiden för förgas och eftergas. Dessa tider ska
justeras efter de olika driftförhållandena, t ex ska eftergasens fördröjning vara
inställd så att elektroden och badet kyls ned vid svetsningens slut utan att de
kommer i kontakt med atmosfären (oxidering och förorening).
TIG-läge med 2-steg:
- Om du helt trycker ner brännarknappen (P.T.), aktiveras bågen med en ström
I . Därefter ökar strömmen enligt funktionen INLEDANDE RAMP till värdet för
START
svetsströmmen.
- Släpp upp knappen på brännaren för att avsluta svetsningen. Om funktionen
SLUTRAMP är inställd försvinner strömmen gradvis och i annat fall försvinner
bågen omgående och eftergasen sätts in.
TIG-läge med 4-steg:
- Vid ett första tryck på knappen tänds bågen med strömmen I
släpps ökar strömmen enligt funktionen STARTRAMP tills svetsningens strömvärde
uppnåtts. Detta värde bibehålls även efter att knappen släppts. När man trycker
in knappen en gång till minskar strömmen enligt funktionen SLUTRAMP tills I
uppnås. Strömmen I
END
skedet för eftergas startar. Om man däremot släpper upp knappen under pågående
funktion SLUTRAMP, avslutas svetscykeln omgående och skedet för eftergas
startar.
TIG-läge med sekvens 4T och BI-LEVEL:
- Vid ett första tryck på knappen tänds bågen med strömmen I
släpps ökar strömmen enligt funktionen STARTRAMP tills svetsningens strömvärde
uppnåtts. Detta värde bibehålls även efter att knappen släppts. Varje gång som
knappen sedan trycks in (tiden mellan intryck och släppning ska vara kort) ändras
svetsströmmen omväxlande till värdet som ställts in med parametern BI-LEVEL I
och värdet för huvudströmmen I
- Om knappen hålls intryckt under en längre stund minskar strömmen enligt
funktionen SLUTRAMP tills IEND uppnås. Strömmen I
släpps, då svetscykeln avslutas och skedet för eftergas startar. Om man däremot
släpper upp knappen under pågående funktion SLUTRAMP, avslutas svetscykeln
omgående och skedet för eftergas startar (FIG. M).
TIG SPOT-läge:
- Svetsningen sker genom att hålla svetsbrännarens knapp nedtryckt tills den
förinställda tiden nås (spot-tid).
6.2 MMA-SVETSNING
- Det är mycket viktigt att operatören följer anvisningarna på elektrodförpackningen.
Här anges vilken polaritet elektroderna skall ha, och vid vilken ström de bör
användas.
- Strömmen i svetskretsen måste regleras beroende på elektrodens diameter
och vilken typ av svetsfog man vill åstadkomma. Nedanstående tabell visar
svetsströmmar för olika elektroddiametrar:
Elektrod-Ø (mm)
1.6
2
2.5
3.2
4
5
6
- Tänk på att för en given elektroddiameter skall högre strömstyrka användas vid
horisontalsvetsning, medan lägre strömmar skall användas för vertikala svetsfogar
eller svetsning från undersidan.
- Svetsfogens mekaniska egenskaper beror, förutom på den valda strömmens
intensitet, på andra svetsparametrar som bågens längd, svetshastighet och position,
elektrodernas diameter och kvalitet (för en korrekt förvaring ska elektroderna
placeras skyddade från fukt i de tillhörande förpackningarna eller behållarna).
- Svetsningens egenskaper beror även på svetsens värde för ARC-FORCE
(dynamiskt beteende). Denna parameter kan ställas in från panelen, alternativt från
fjärrkontrollen med 2 potentiometrar.
- Observera att höga värden för ARC-FORCE ger större penetration och gör det
möjligt att svetsa i vilken position som helst, i allmänhet med basiska elektroder.
Låga värden för ARC-FORCE ger en mjukare båge utan stänk, vilket är det vanliga
med rutilelektroder.
Svetsen är dessutom försedd med anordningar för HOT START och ANTI STICK,
som garanterar en enkel start och förhindrar arr elektroden fastnar vid stycket.
- 63 -
bibehålls tills knappen släpps, då svetscykeln avslutas och
.
2
END
Svetsström (A)
Min.
25
40
60
80
120
150
200
. När knappen
START
END
. När knappen
START
1
bibehålls tills knappen
Max.
50
80
110
160
200
280
350